Vid incheckningen till årets Öppet Spår i Sälen visade det sig att FIS har infört en ny regel.
Nuförtiden så får man inte ha hur långa stavar som helst när man tävlar. Stavens längd får uppgå till max 0,83 gånger skidlöparens kroppslängd. I undertecknads fall så innebär detta att stavarna får vara max 159 cm långa. Otur för mig som brukar använda 160 cm-stavar. Valet står alltså mellan att riskera att ertappas som fuskare eller att köpa ett par nya stavar för 1200 kronor.
Längdskidsporten är i en avgrundsdjup kris. Dopingskandalerna avlöser varandra och sporten kommer att ätas sönder inifrån. Sponsorerna kommer att dra öronen åt sig, om de inte redan har gjort det. Detta beror på två saker. Först och främst så blir längdskidåkning mindre intressant eftersom utgången är given: De som är dopade vinner över dom som inte är det. Dessutom riskerar eventuella sponsorer att smutsa ner sina varumärken när de åkare som de sponsrar åker fast.
Den mest framstående nationen i denna sport är Norge. Norge är fortfarande i ett ”state of denial” när det gäller fröken Johaug. Man vill inte att hon ska vara skyldig till doping trots att hon åkt fast. Hon grät ju så övertygande i TV och allting. Vi svenskar är mer luttrade. Vi har sett Ludmillas tårar i TV och vet att det inte betyder någonting.
En intressant fråga är vilka signaler skickar man till de aktiva när den norska stjärnan döms till ynka tretton månaders avstängning. Budskapet blir: Det där var inte så farligt. Aja baja.
Så när skidsporten står på avgrunden så näst intill friar man fixstjärnorna som fuskat och stiftar nya regler som styr upp längden på stavar. Bristande sjukdomsinsikt.
WMM
No comments yet.