Vem kan man lita på?

Som ägare av den dieseldriven bil så kan jag härmed rapportera en stor förvirring vad gäller miljöaspekterna.

Först och främst så är det ytterst konstigt att myndigheterna för några år sedan sade att diesel var ett utmärkt alternativ till bensindrivna bilar. Detta har nu helt ändrats. Dieseldrivna bilar betraktas mer eller mindre som mordredskap, och man är snart förbjuden att använda dem på vissa ställen. Hur kunde myndigheterna först lura oss att köpa sådana bila och sedan förbjuda dem. Kafka-varning!

Sen kommer vi till frågan: Ska jag byta ut min gamla diesel-hink mot en modern elbil? Är det verkligen det bästa för miljön? Jag får säga som min gamla fysiklärare: ”Det kan verka enkelt, men vänta bara till jag har förklarat.” En fråga är hur mycket miljöpåverkan innebär det att tillverka en ny bil. Ganska mycket skulle jag tro. Det bästa är kanske att köra dieselbilen tills den säckar ihop totalt. Nästa fråga är vad som händer med min gamla bil om jag köper en elbil istället. Den försvinner ju inte bara. Någon annan kommer att fortsätta att köra den och således spy ut gift i naturen. Den tredje frågan blir var kommer elen ifrån. Om det är förnyelsebar el så är att frid och fröjd på den fronten. Men det är tyvärr inte så. Sverige köper väl till och med kolbaserad el från Tyskland. Då faller ju hela vitsen med elbilar, förutom att man flyttar avgaserna till ett annat ställe.

Och problemet är att det inte går att få något vettigt svar på de frågorna. Fordonsindustrin är i maskopi med miljörörelsen. (snacka om ohelig allians). Båda dessa parter vill av olika anledningar att jag ska lätta på plånboken. Vem ska man egentligen lita på? Man kan bara citera låten med samma namn på Hoola Bandoola Bands blåa skiva:

”… när vår präst från konfirmationen står och pekar i det blå

och ingen fattar om han visar vägen eller känner vilket håll vinden blåser på.”

WMM